Nya Björnbodaskolan

Planeringen av Björnbodaskolan.

Idag pågår en planering av den nya Björnbodaskolan. Den 22 maj, beslutade Skolfastigheter i Stockholm AB om en ny grundskolebyggnad för 1200 elever i årskurserna F–9.

Redan för cirka femton år sedan – i början av 2000-talet – påpekade skolledning och föräldraförening att lokalerna var i akut behov av renovering. Ett i princip färdigt underlag till ombyggnation stoppades i ett sent skede.

Idag har förfallet fått gå så långt att stora delar av skolans lokaler är helt oanvändbara. Barnen blev helt enkelt sjuka. Det är glädjande att huvudmannen för skolan, Stockholms stad, äntligen kommit till skott och är beredda att satsa efter decennier av baracker och provisorier med en byggnad som står färdig 2025.

Sveriges största skolkomplex i Stockholms yttersta stadsdel?

Skoltomten förväntas inrymma inte mindre än 1500 elever och en personalstyrka på uppemot 200 personer. Dvs ett jättekomplex i volym och höjd. Dessutom ska på skoltomten inrymmas en fullskalig idrottshall

Frågan reser sig på vilka tankar detta är baserat? Vilka erfarenheter är de baserade på? Hur ska det helt enkelt fungera rent praktiskt. 1500 elever i skola och förskola på en enda skoltomt i Stockholms yttersta stadsdel?

Grundskoledelen kommer i framtiden kommer att hysa ytterligare 800 elever, det rör sig om totalt 1200 elever. 120 elever per årskurs (fyra paralleller) från förskoleklass till årkurs 9. En skola med så många elever ryms över huvud taget inte i ett diagram över skolstorlekar i landets grundskolor. Den tänkta skolan skulle hamna till höger utanför diagrammet nedan. En så stor kommunal grundskola finns över huvud taget inte i hela Sverige.

 

Som referensvärde kan nämnas att endast fyra procent av Sveriges grundskolor har fler 600 elever. Antalet skolor som har fler än 1000 elever rör sig om ett litet fåtal, idag fem stycken. Det rör sig i dessa fall om innerstadsskolor, t ex Adolf Fredrik och Eriksdal i anslutning till tunnelbana och/eller stombusslinjer.

För närvarande har skolan (skulle ha) 360 elever samt förskola. Skolan var ursprungligen byggd som tvåparallellig enhet – 2 klasser eller 60 elever per årskurs, för just 360 elever (årskurs 1-6).

Förutom skolverksamheten för alla dessa elever planeras även att utöver permanenta lokaler för sexton förskoleenheter med tillsammans drygt 300 barn. Det innebär en utvidgning med ytterligare åtta enheter för 150 fler barn. Allt förlagt på samma tomt som skolan.

Barn i så olika åldrar fordrar plats för olika former av uteaktiviteter. Förskolan och grundskolans tidigare åldrar ställer för det första krav på att föräldrarna obehindrat kan lämna och hämta sina barn. Förskolegårdarna krymper i Stockholms nya stadsdelar. Blir utsläppsgårdar och små stängslade gårdsytor den nya normen? Naturlig terräng med skog och berg ersätts av gummimattor och lekredskap på liten yta. Är det en sådan standard som kommer att gälla även i en av Stockholms yttersta stadsdelar i Västerort? Det skogsparti som används för skolans uteaktiviteter naggas därtill i kanten av att Björnmossevägens ska flyttas och får en ny sträckning närmare skolan när hyreshus byggs.

I det följande har vi sammanställt 11 frågor om det pågående skolprojektet. Frågor som bör kunna besvaras innan man drar i gång ett sådant projekt.

Erfarenheter hittills?

  1. Vilka erfarenheter finns i modern tid av att bygga så stora grundskoleenheter?
    I slutet av 1800-talet och några decennier framåt tillkom några riktigt stora skolor i innerstaden, men hur ser vi på detta idag. Varför övergavs den principen?
  2. Hur ska det kunna bli en fungerande verksamhet med så mycket barn på ett begränsat område? Enbart lärarpersonalen och förskolepersonalen kommer att uppgå till cirka 160 personer (heltidstjänster, exkl. administration och service).
  3. Med tillkomst av årskurs 7-9 fordras specialsalar för naturvetenskap, hem- och konsumentkunskap, mer omfattande lokaler för slöjd, bild, musik samt en idrottshall av fullskalestorlek. Om man bestämmer sig för en sådan omfattande verksamhet behöver det finnas någon tanke om verksamheten utöver de rent byggnadstekniska beskrivningarna. Några sådana framkommer inte.

Vertikal integration?

  1. Hur har tanken på skolor med ”vertikal integration” man fortsätter på samma skola under hela sin tid i grundskolan?
    A. Vilka är fördelarna att gå kvar vid samma skola under 10 års tid?
    B. Hur tillgodoses behoven av fysisk miljö och omgivning för barn i så olika åldrar?
    C. Vilka pedagogiska vinster finns med att skapa en verksamhet för elever med så stora åldersskillnader?

Logistik

  1. Hur ska föräldrar kunna komma åt att lämna och hämta sina barn på morgnar och eftermiddagar? Hur skall en verksamhet med 16 förskole enheter och nära 500 yngre elever angöras? Angöringen finns i planerna beskriven som den skaftgata som redan finns idag. Redan med dagens verksamhetsvolym, en knapp tredjedel av den planerade, är detta ett stort, kvarstående problem.

    Hur ska man ta sig till och från skolan med kollektiva färdmedel, en SL-buss rymmer 45 sittplatser. De fåtal skolor som idag finns med mer uppemot 1 000 elever ligger idag undantagslöst i anslutning till tunnelbane- eller pendeltågs-stationer.

Elevunderlag

  1. A och O vid skolbyggnadsplanering är att det finns en god bild av elevunderlaget.

Är det rimligt att fatta beslut om en sådan skolorganisation när man ännu inte har en aning om hur elevunderlaget kommer att se ut i Vinstaområdet (fd industriområdet?). Det gäller framför allt hur man kan organisera åk 7-9.

Valfrihet och konkurrens

  1. Idag har föräldrar och barn möjlighet att söka sig till skola med fristående huvudman eller till annan kommunal skola om det finns plats där. Kommer en så pass stor ”skolfabrik” innebära att elever och föräldrar väljer annan skola? Påskyndas en etablering av en mängd fristående skolaktörer?

Personalrekrytering

  1. Idag råder brist på behöriga lärare och stor konkurrens om duktiga lärare. Hur pass attraktiv blir en sådan massiv skolmiljö som det här är blir fråga om för attrahera de bästa lärarna?

Byggnadsvolym

  1. Skoltomtens yta är 24 000 kvm.
    Nuvarande byggnadsvolym: 4 500 kvm.
    Planerad byggnadsvolym är 18 500 kvm.
    Dvs den nya byggnadsytan blir fyra gånger så stor.
    Höjden på byggnaden anges till max 22-24 meter. Det motsvarar ett 7-8 våningshus. Det innebär att husen hamnar en bit ovanför trädtopparna i Kälvesta.

Det handlar om en massiv exploatering i en helt ny skala för denna stadsdel. Och även i en skola med fyra våningar blir det mycket spring i trapporna. Är detta den verkligt optimala lösningen för en skola i Stockholms yttersta stadsdel?

Konkreta besked lämnas i ett par detaljer.

  1. Trots alla frågetecken och oklarheter om de bakomliggande faktorerna bakom denna planering lämnas åtminstone två konkreta uppgifter:
  • Miljö: ”Värdefulla träd ska kartläggas och så mycket som möjligt bevaras.”
  • Kultur: ”150 000 kr avsätts till konstnärlig utsmyckning, t ex konstnärligt utformade lekredskap.”

Vilka grundvalar vilar exploateringsbeslutet på?

  1. Sammanfattningsvis handlar de beskrivningar som gått att få fram i princip uteslutande om byggnadstekniska frågor. Däremot saknas en ansats om hur att åstadkomma en fungerande pedagogisk verksamhet för barn och unga.

    Frågan är hur Stockholms stad kan sätta igång en omfattande exploateringsprocess om alla dessa frågor inte finns klargjorda.

 

Appendix.

Skolbyggnader i Stockholm

Från slutet av 1870-talet fram till 1910, i samband med industrialiseringen byggdes ett antal höga och stora skolbyggnader i Stockholms innerstad i samband med den massiva utbyggnaden av malmarna. De var utformade för dåtidens undervisningsformer och ett samhälle präglat av överbefolkning och materiell knapphet, även om skolorna var stora satsningar och kunde betecknas som ”palats åt småfolket”.

Några av dessa skolor är Katarina södra folkskola, Engelbrektsskolan, Johannes skola och Matteus skola. De inrymde oerhört många elever. Idag bedriver dessa skolor verksamhet med ett betydligt mer blygsamt antal elever från 450 – 900 elever.

I slutet av den byggnadsepoken omkring 1910 satte den s.k. egnahemsrörelsen fart. Människor ville ut från de bombastiska stadskvarteren till förstäder och villasamhällen och nya kommunikationer i form av spårvägar och lokalbanor möjliggjorde detta. Bristen på tillgång till mat under slutet av första världskriget medförde att många ville skaffa sig tomter med egna odlingslotter för att på så sätt kunna säkerställa en självförsörjning. På så sätt kom en gles villabebyggelse igång i Kälvesta som möjliggjordes bl.a genom busstrafiken mellan Hässelby och Norra bantorget som passerade Kälvesta och Spånga, samt järnvägslinjen från Hässelby villastad med anhalt i skärningen Skälby/Kälvesta.

Omkring 1950 inkorporerades Kälvesta med Stockholm stad och mellan åren 1963 och 1974 planlades ormrådet. De första husen började byggas 1966 och byggenskapen pågick till mitten av 1970-talet. Principen för byggnationen var densamma som tidigare, anpassning till naturförhållanden och ett grönt uttryck även om marken. Planeringen av skolorna i området Björnbodaskolan och Sörgårdsskolan anpassades och tog vara på naturförhållanden och byggdes i tidens anda med ett öppet och ljust uttryck och i begränsad höjdskala. Skolplaneringen i området har alltså samma prägel som hela stadsdelens karaktär.

Appendix

Om byggnadsareor.
Area och volym för husbyggnader beräknas i Sverige enligt mätregler som fastställdes av Svensk Standard SS 021054:2009. Den standard som gäller nu fastställdes 2009-08-13 och är avsedd att tillämpas vid area– och volymberäkningar för alla slags husbyggnader, såväl nyproduktion och befintliga.

Bruttoarea, BTA

Bruttoarean är summan av alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. I bruttoarean inräknas bland annat mellanvåning (entresol). I bruttoarean inräknas exempelvis inte öppningar i bjälklaget. Om bruttoarean uppdelas på skilda nyttjandeenheter eller efter funktion (exempelvis bostad eller lokal) dras gränsen mitt i den skiljande väggen. För byggnader med en “avvikande” arkitektur finns det fler regler för hur man räknar ut BTA.

Bruttoarean används i många sammanhang, exempelvis vid planbestämmelser, fastighetsvärderingar eller avgiftsberäkningar. Våningsyta är ett liknande begrepp som kan finnas i äldre detaljplaner.